Nu har vi varit tillsammans i 3 år och 3 månader. Och självklart är man inte nykär och svävar på moln längre, men man har så mycket annat. Något djupare och starkare. Vi vet vart vi har varnadra och det är så skönt.
Jag älskar honom över allt annat men det går verkligen upp och ner med känslor. Idag har jag varit så kär. Vill bara kramas och känna hans lukt hela tiden. Varit lite klängig idag :9
Andra dagar känner man inte så mycket förutom trygghet. Det är som om man glömmer bort att uppskatta det man har och tar det förgivet. Tror många av er känner igen sig.
Men det känns välldigt bra att man fortfarande kan få den här pirrande känslan i magen och känna att det är vi för alltid.
Ibland vill jag bara döda honom för det finns ingen som kan göra mig tokigare. Men den man älskar mest kan man hata mest också, eller hur va det.? Ingen av oss är direkt enkla att ha att göra med....
Men en sak är säker och det är att det är Thomas som är min och det kommer han vara föralltid. Det vet jag. Jag känner det och jag tackar gud att han finns, för jag skulle aldrig vilja leva utan honom. Och jag tackar hans föräldrar som har skapat en sådan underbar människa. Jag fick äran att leva med Thomas Johansson !
Det finns inget finare än att se på Dylan och veta att han är hälften mig och hälften Thomas. Han är gjord av oss, av våran kärlek.
Älska mig mest
När jag förtjänar det som minst
För det är då jag behöver dig som mest
Tack !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar